wanna play?

den här leken alla leker. att alla killar måste vara onåbara, ignoranta och fruktansvärt dryga till en början? och sedan, när tjejerna jobbat som sjutton för att äntligen ses, är det skittrevligt. sedan blir det tyst igen. när killarna tillslut förstått vad de gått miste om, är allting frid och fröjd. men innan dess? vi leker en lek. vi klagar på att de aldrig har tid, aldrig anstränger sig för att ses. men när vi tillslut träffar på en kille som anstränger sig från början, som visar uppskattning och vill ses så fort som möjligt, då tröttnar vi. kanske borde det finnas mellankillar? lite lagom? eller är vi skapade till att leka den här outröttliga leken. där vi jobbar och jobbar, medans killarna menar att det som sker sker, det kommer tids nog. vi orkar inte vänta, men gör det ändå. och kämpar i hemlighet tills vi får som vi vill. den vise rappe menar att det inte finns något svar på frågan. han har nog rätt. men det tål att tänkas på.